The winner takes it all.
Jag, har precis varit med om min livs chock!
Jag sitter här med min gröt och har precis tagit upp tidningen, och vad ser jag inte på förstasidan? Jo en stor bild på Ivan och Matilde, för det är ju IVAN BOSTRÖM som vunnit Gotlandic word championship! Och jag bara tappar hakan, för jag minns tydligt hur jag pratade med Matilde om tävlingen flera månader innan och hon sa "ja, jag hoppas ju att Ivan lille ska vinna tävlingen så kan vi åka till London sen!". Snacka om att få sina önskningar uppfyllda? Det hela är helt.. nej jag vet inte! Fast att dom skriver "Och den snygga tjejen är klasskompisen Matilda.." tycker jag är lite dåligt, kan dom inte bara skriva att Matilde är Ivans flickvän? För det är hon väl..?
I alla fall, jag öppnade tävlingen för att läsa då, och då får jag om möjligt en ännu större chock! För där står det att Ivan hade lika många poäng som GUSTAV LINDER från Solbergaskolan och att dom först tänkte splittra priset mellan dom. Där vill jag hoppa upp och ner lite till, för det är ju Gustav som i Gustav i min klass! Och jag lovar, att ändå sen i sjuan har jag tippat på Gustav!!!!!! Där var det liiite surt att Ivan lyckades ta resan, men jag hoppas verkligen att Gustav inte blir sur över det, för Gustav var faktiskt jääätteduktig! Dessutom är visst de andra priserna ganska bra, sa min lärare, om det nu är priserna som Gustav är ute efter(tror jag inte).
Jag vet inte riktigt hur jag ska gratta honom sen i skolan, men något kommer jag väl på!
I värsta fall ska nog vår klass kunna skrapa ihop lite pengar till en Londonresa.. Haha vad rolig jag är så här klockan halv nio på morgonen!
Nu ska jag läsa klart tidningsartikeln och äta upp min gröt, men först vill jag gratulera de mycket duktiga pojkarna Ivan och Gustav till första och andraplatsen i Gotlandic word championship!
(Ivan är förresten mycket god vän med Erik Bogegård som i åttan var bäst i DN nutidsorientering på Gotland och fick åka upp till Stockholm och skaka hand med Silvia. Sen kom Bogan 4:a i den här tävlingen! Det ni!)
(Jag känner förresten en hel del av dom som kom med på pristagarlistan, åtminstone fyra av dom är från min klass till exempel! Joshua i min klass vann presentkort på tean sportia och han råkar vara jättesportig! Han kommer bli nästa stora trestegshoppare!
Viktor, elias och martin kom också med ser jag nu!!!! Gooood mina vänner!)
(förresten så tryckte jag på några knappar och då blev helt plötsligt alla bokstäver stora och nu kan jag inte ändra tillbaka det! och haha nej, det var inte caps lock!!)
All swallowed
Nu ska jag uppdatera bilddagboken, med alperbilder, så kika in väl!
http://sissaul.bilddagboken.se gästlösenord: hejogrottko
http://sissaul.bilddagboken.se gästlösenord: hejogrottko
We live in a beautiful world, yes we do.
Okej, hejsan. Nu ska jag fortsätta där jag slutade igår. :)
Vi var ju med på pistvisningen där andra dagen som jag sa. Den höll på hela dagen, så när den var slut så var det nästan stängningsdags för liftarna. Så då gick vi hem också.
Vid 7 var det bestämt att vi skulle äta, borta på vårt hotell (vi bodde i hotellets lägenheter en bit bort). Det var bara ett två-stjärnigt hotell så i alla fall jag hade väntat mig att maten skulle vara, typ, sådär. Men jisses det var inte dåligt! Det var först en liten förrätt, sedan ytterligare en förätt där man hade val mellan två olika rätter. Efter det var det varmrätten, där man också hade två alternativ. Sen fanns det ett bord uppdukat med massa sallader och grönsaker, flera olika sorters ostar och tre olika sorters efterrätter. Ja, maten var bra i alla fall.
Tisdagen, och den tredje dagen, åkte vi själva. Fast vid halv 1 var vi med på picknick i backen som sts hade anordnat. Massor av mat uppdukat på ett bord av snö. Det var himla mysigt och perfekt väder. Men man kunde ju undra hur det gick för alla vuxna att skida hemåt sen, med all alkohol i kroppen. Allt borde bli lite.. vingligare?
På onsdagen kom äntligen min bror Joel ner för att stanna resten av veckan. Även pappas och mammas två kompisar kom dit för att vara där onsdag-torsdag. De har lägenhet i Como, så Joel flög till Milano och tog tåget till Como,sedan liftade han med dom till Champoluc.
Vi åkte med dom, och det var roligt, jag, joel och Johan åkte lite offpist. Pappa skyllde på sitt knä för att få slippa. Hm.
Den femte dagen var vädret blåsigt så vi kunde inte ta oss över till Gressoney-sidan som dom andra dagarna, utan vi fick hålla oss i Champoluco-mrådet. Men det gick ju bra det med, solen sken ju! Fast resan började lida mot sitt slut, och det kändes lite i magen.
Den sista skiddagen var det strålande väder så vi åkte hela vägen till Alagna (inte till Turkiet), två dalar bort. Backarna var bra, men det började nästan töa så snön blev lite likt sorbé.
Att lämna in skidorna kändes tråkigt, men ändå lite skönt på något obeskrivligt sätt. Det är något med hemma som man alltid saknar, fast jag vet inte vad, sängen kanske?
Borta bra men hemma bäst, även om det känns fel just nu.
"How old is she?"
"He's six! No, eight!"
"It's a he? But he has a pink collar..?"
"Oh, yes, one day I realised he was gay!"
Have a good look
It's a beautiful day.
Julia, vad härligt att höra att du blev så glad för vykortet som jag skickade!
Här får du ett till, det här kortet förgyller i alla fall min dag.
Här får du ett till, det här kortet förgyller i alla fall min dag.
Aldrig tänker jag ta av mig mina pjäxor.
Tjo och hallå gott folk!
Nu är jag hemma igen, från de stora bergen. Det känns både bra och dåligt. Skönt att komma tillbaka i rutinerna, men det är inte att man inte vill tillbaka!
Jag menar snö, snö, snö och söta italienare. God mat och fint väder! Underbar skidåkning! Ja, mycket gott där! Så kommer man hem till grå dimma och uselt väder, blir matförgiftad och har massa prov som väntar. Fast man ska inte klaga, jag hade en bra vecka därnere i Champoluc, nu är det dags att komma tillbaka till den verkliga verkligheten.
Jag har inte mycket tid på mig, men jag ska berätta så mycket som jag hinner! Jag lovade trots allt det, så här får ni vare sig ni är intresserade eller inte.
Jo för en vecka sen, lite mer, så tog vi flyget upp jag, mamma och pappa, till Arlanda. Mycket bagage hade vi med oss, vi var lite oroliga där för övervikt, men det gick bra ändå. Där uppe gick vi runt lite, sen åt vi lunch på east&west. Och nu måste jag bara berätta! Jag åt japanskt, yakitori hette det, och fasen vad gott det var! Dessutom åt jag rödlök och tyckte det var gott! Det är helt sjukt, jag har alltid hatat lök. Jo men i alla fall, jag tyckte det var jätte gott, så jag och mamma åt det igen igår! Det var såklart gott, men jag åt så mycket att jag började må illa. Sen gick jag runt med svagt illamående resten av dagen, och det slutade med att jag spydde inatt! Usch usch, säger jag. Jag har inte spytt på 8 år så jag hade glömt hur äckligt det var. Nu kommer jag aldrig kunna äta det där yakitori igen! Det som var så gott!
Fast förlåt, det där var bara en parantes egentligen!
För att fortsätta då, vi åt och sen vid halv 6 skulle vårat flyg gå. Precis innan det kom världens snöstorm så vi blev drygt en timme försenade. Men det var inte det värsta. Jag sov en stund på flyget och sen vips var vi framme i Géneve vid kanske halv 9. Väl där hämtade vi bagage och allt och satte oss i sts alpresors buss till Champoluc. Ja vi satt där ett bra tag medans bussen fylldes proppfull. Jaha, tänkte vi, ska vi sitta här och trängas i tre timmar? Jajemän, lägg på två till. Halv 3 på natten var vi framme.
Det var sådant strul, bagaget i bussen fick inte plats, så medan dom korkade reseledarna försökte hitta en lösning så satt vi där i bussen och gjorde ingenting utan någon information överhuvudtaget. Sen efter många om och men kom vi i alla fall iväg, och efter 4 timmar var vi framme. Jo för visst hade dom ju tydligt skrivit på hemsidan att transfertiden var 3 timmar, men hur ofta stämmer det?
Väl framme var det bra. Kallt i lägenheten i och för sig, men det var ju bara för att pappa klantat sig och vridit ner termostaten.
Första åket där på söndagen var helt great. Lite klumpigt visserligen, för jag hade längre skidor än pappa till och med, och ju längre skidor desto krångligare att få runt.
Backarna var jättefina, ganska snälla men perfekta för carving!
Dag två hade vi sämre väder. Snöigt och dant. Inge vidare när man ska med på pistvisning. Men vi åkte med ändå, och det var rätt kul. Pratade med en del nya människor, visserligen vuxna hela bunten men det var trevligt!
Naj sei! Nu har jag bråttom, men jag kan fortsätta med resten av dagarna senare ikväll eller imorgon kanske!
Den som väntar på något gott, väntar ju aldrig för länge right? :)
Ciao, grazie!
Nu är jag hemma igen, från de stora bergen. Det känns både bra och dåligt. Skönt att komma tillbaka i rutinerna, men det är inte att man inte vill tillbaka!
Jag menar snö, snö, snö och söta italienare. God mat och fint väder! Underbar skidåkning! Ja, mycket gott där! Så kommer man hem till grå dimma och uselt väder, blir matförgiftad och har massa prov som väntar. Fast man ska inte klaga, jag hade en bra vecka därnere i Champoluc, nu är det dags att komma tillbaka till den verkliga verkligheten.
Jag har inte mycket tid på mig, men jag ska berätta så mycket som jag hinner! Jag lovade trots allt det, så här får ni vare sig ni är intresserade eller inte.
Jo för en vecka sen, lite mer, så tog vi flyget upp jag, mamma och pappa, till Arlanda. Mycket bagage hade vi med oss, vi var lite oroliga där för övervikt, men det gick bra ändå. Där uppe gick vi runt lite, sen åt vi lunch på east&west. Och nu måste jag bara berätta! Jag åt japanskt, yakitori hette det, och fasen vad gott det var! Dessutom åt jag rödlök och tyckte det var gott! Det är helt sjukt, jag har alltid hatat lök. Jo men i alla fall, jag tyckte det var jätte gott, så jag och mamma åt det igen igår! Det var såklart gott, men jag åt så mycket att jag började må illa. Sen gick jag runt med svagt illamående resten av dagen, och det slutade med att jag spydde inatt! Usch usch, säger jag. Jag har inte spytt på 8 år så jag hade glömt hur äckligt det var. Nu kommer jag aldrig kunna äta det där yakitori igen! Det som var så gott!
Fast förlåt, det där var bara en parantes egentligen!
För att fortsätta då, vi åt och sen vid halv 6 skulle vårat flyg gå. Precis innan det kom världens snöstorm så vi blev drygt en timme försenade. Men det var inte det värsta. Jag sov en stund på flyget och sen vips var vi framme i Géneve vid kanske halv 9. Väl där hämtade vi bagage och allt och satte oss i sts alpresors buss till Champoluc. Ja vi satt där ett bra tag medans bussen fylldes proppfull. Jaha, tänkte vi, ska vi sitta här och trängas i tre timmar? Jajemän, lägg på två till. Halv 3 på natten var vi framme.
Det var sådant strul, bagaget i bussen fick inte plats, så medan dom korkade reseledarna försökte hitta en lösning så satt vi där i bussen och gjorde ingenting utan någon information överhuvudtaget. Sen efter många om och men kom vi i alla fall iväg, och efter 4 timmar var vi framme. Jo för visst hade dom ju tydligt skrivit på hemsidan att transfertiden var 3 timmar, men hur ofta stämmer det?
Väl framme var det bra. Kallt i lägenheten i och för sig, men det var ju bara för att pappa klantat sig och vridit ner termostaten.
Första åket där på söndagen var helt great. Lite klumpigt visserligen, för jag hade längre skidor än pappa till och med, och ju längre skidor desto krångligare att få runt.
Backarna var jättefina, ganska snälla men perfekta för carving!
Dag två hade vi sämre väder. Snöigt och dant. Inge vidare när man ska med på pistvisning. Men vi åkte med ändå, och det var rätt kul. Pratade med en del nya människor, visserligen vuxna hela bunten men det var trevligt!
Naj sei! Nu har jag bråttom, men jag kan fortsätta med resten av dagarna senare ikväll eller imorgon kanske!
Den som väntar på något gott, väntar ju aldrig för länge right? :)
Ciao, grazie!
Come, let's pray for the weekend!
Tjena!
Mitt i sista rusningspackandet tar jag en paus och kollar lite på datorn.
Imorgon förmiddag tar vi flyget till Arlanda och sen vidare till Géneve. Väl där åker vi buss vidare till vår lilla alpby Champuluc i Italien! Den här resan ska bli prima har jag bestämt. Och blir den inte det, så blir den inte det, man ska inte hoppas för mycket! Vi vill inte sluta med brutna ben eller något..
Måndag, tisdag den här veckan låg jag ju hemma i influensa. Det var rätt skönt ändå, tog det lugnt här hemma och kände mig lat! Febern hade gått ner så det var jätteskönt, var ändå ganska pigg.
Onsdag gick jag skolan och det var som vanligt såklart. Likaså torsdag och idag, fredag! Jag vet inte om något ovanligt har hänt faktiskt, förutom att Gustav tappade humöret och klippte till Albin så han fick näsblod, och att Pontus rakat av sig allt hår.. Jo jag fick en godis av Helmer också. Det var ganska ovanligt faktiskt!
Min gitarrlektion har börjat för terminen igen, och jag har varit lite med Julia, Viktor och Olov. Vi spelade mest stress. Julia vann över mig, Olov vann över Julia tio av tio gånger och han slog även mig en gång av två. Matcherna mellan mig och Viktor slutade mest med att jag vann, fast han lyckades två eller tre gånger. Och då spelade vi kanske 20 gånger.
Jag har bara varit i stallet i måndags, och det känns inte bra! Visst att jag varit sjuk och haft annat, men jag saknar det mycket! Nästa vecka tar Nellie hand om Mibban i alla fall! Men nog kommer jag sakna henne jäättemycket!
Jag såg precis att någon kommenterat en bardomsbild av mig på bilddagboken, "du är dig lik, pissel". Jag vet inte vem det var, det kan ha varit Martin. Men var det inte Martin, så var det kanske inte så särskilt snällt skrivet, så jag tog bort den kommentaren.
Nej, det ska bli riktigt skönt att åka iväg! Jag har längtat jättemycket efter att få åka skidor, det är ju klart det bästa som finns!
Nu ska jag iväg till Viktor och kolla på spåret med honom och Martin, min präst Jonas ska tydligen vara med där och ställa en fråga! :D
Tjohej, hoppas ni får en trevlig vecka här i Sverige! Jag ska berätta allt när jag kommer tillbaka!
Världens bästa!
Mitt i sista rusningspackandet tar jag en paus och kollar lite på datorn.
Imorgon förmiddag tar vi flyget till Arlanda och sen vidare till Géneve. Väl där åker vi buss vidare till vår lilla alpby Champuluc i Italien! Den här resan ska bli prima har jag bestämt. Och blir den inte det, så blir den inte det, man ska inte hoppas för mycket! Vi vill inte sluta med brutna ben eller något..
Måndag, tisdag den här veckan låg jag ju hemma i influensa. Det var rätt skönt ändå, tog det lugnt här hemma och kände mig lat! Febern hade gått ner så det var jätteskönt, var ändå ganska pigg.
Onsdag gick jag skolan och det var som vanligt såklart. Likaså torsdag och idag, fredag! Jag vet inte om något ovanligt har hänt faktiskt, förutom att Gustav tappade humöret och klippte till Albin så han fick näsblod, och att Pontus rakat av sig allt hår.. Jo jag fick en godis av Helmer också. Det var ganska ovanligt faktiskt!
Min gitarrlektion har börjat för terminen igen, och jag har varit lite med Julia, Viktor och Olov. Vi spelade mest stress. Julia vann över mig, Olov vann över Julia tio av tio gånger och han slog även mig en gång av två. Matcherna mellan mig och Viktor slutade mest med att jag vann, fast han lyckades två eller tre gånger. Och då spelade vi kanske 20 gånger.
Jag har bara varit i stallet i måndags, och det känns inte bra! Visst att jag varit sjuk och haft annat, men jag saknar det mycket! Nästa vecka tar Nellie hand om Mibban i alla fall! Men nog kommer jag sakna henne jäättemycket!
Jag såg precis att någon kommenterat en bardomsbild av mig på bilddagboken, "du är dig lik, pissel". Jag vet inte vem det var, det kan ha varit Martin. Men var det inte Martin, så var det kanske inte så särskilt snällt skrivet, så jag tog bort den kommentaren.
Nej, det ska bli riktigt skönt att åka iväg! Jag har längtat jättemycket efter att få åka skidor, det är ju klart det bästa som finns!
Nu ska jag iväg till Viktor och kolla på spåret med honom och Martin, min präst Jonas ska tydligen vara med där och ställa en fråga! :D
Tjohej, hoppas ni får en trevlig vecka här i Sverige! Jag ska berätta allt när jag kommer tillbaka!
Världens bästa!
Sicko
Var hemma från skolan idag med tanke på hur dåligt jag mådde igår. Idag känner jag mig dock piggare, fortfarande ont i halsen och förkyld men tror inte jag har feber längre vilket är jätteskönt!
Fast jag vet ännu inte om jag kommer till skolan imorgon, vill inte riskera och bli mer sjuk nu när jag snart ska resa bort! Dessutom har jag bara varit borta från skolan en dag på hela nian. Andra är borta en dag i veckan..
Så eftersom jag inte var så hängig idag har jag varit uppe hela dagen, kollat i gamla fotoalbum och suttit lite vid datorn! Dessutom åt chokladpudding tills jag mådde illa, det är ingen höjdare!
Men kolla min bilddagbok http://sissaul.bilddagboken.se gästlösenordet är: hejogrottko
Nu ska jag äta!
His baby momma's car crib is bigger than his.
Fult av mig, jag glömde att nämna att världens bästa Signe var med på derbyt! Hon hade alltså inte drömt det!
Hon kom dit efter en period och det var jättekul faktiskt! Hon är så mysig hon!
Jag promenerade hem med henne där vid tiosnåret, och det var trevligt men kallt!
Sen fredags kväll som jag aldrig hann att skriva om.
Jag, Martin och Signe gick bort till sävehallen och kollade lite när vära kära vänner Viktor, Olov, Elias och Anton spelade. Tyvärr gick det inge vidare. De förlorade de första matcherna.
Vi gick hem, för vi skulle äta. Signe åt tacos hemma hos mig och efter det gick vi tillbaka till säve. Då var inte Martin med dock.
De förlorade de tre matcherna och när det var den fjärde och sista matchen, så gick jag, Signe, Frida, Amalia och några till bort till södervärnshallen istället. DUMT GJORT! Den matchen vann dom med 4-2 eller något, och Viktor gjorde mål! Och då var vi i södervärnshallen och kollade linedance! Det var en miss måste jag säga!
Men dom var nöjda i alla fall, och jag och Signe tog sällskap med Viktor, Olov och Elias hem. Det var ju trevligt som alltid!
Dagen efter, lördag, hade jag stalltjänst med Joanna och Petra. Det gick bra, det är ju alltid lugnt och skönt! Jag red ut med Nadja, Petra och Natalie och det gick fint. Mamma hämtade mig vid 1, och så åkte hon, jag och pappa till kvarnen för att shoppa nu när friskis och svettis hade klubbdag.
Det blev en underställströja nu till les alpes och en sportbehå för min del!
4 åkte jag tillbaka till stallet och gjorde resten. Vid 6 cyklade jag hem i mörkret, och det var inte alls så läskigt som jag trodde. Med Maroon5 i öronen blir man trygg i magen! :)
Fast jag tror inte att det hela var så bra, för när jag kom hem hade jag ganska ont i halsen. Vi hade gäster och jag åt med dom, sen gick jag upp och la mig i min säng framför tvn. Harry Potter 2 var det.
Det hela var skönt men nu har jag influensa. Feber, förkyld, ont i hela kroppen.
Fast jag har inte varit riktigt sjuk på jättelänge, så jag tar smällen.
Nu ska jag gå och lägga mig i sängen och gnälla lite för mamma så kanske hon ger mig en glass!
Fast när jag tänker efter, vill jag nog inte ha någon. Jag vill mest sova i en vecka och vakna frisk för snart exploderar mitt huvud.
Ha en trevlig söndag! :)
Hon kom dit efter en period och det var jättekul faktiskt! Hon är så mysig hon!
Jag promenerade hem med henne där vid tiosnåret, och det var trevligt men kallt!
Sen fredags kväll som jag aldrig hann att skriva om.
Jag, Martin och Signe gick bort till sävehallen och kollade lite när vära kära vänner Viktor, Olov, Elias och Anton spelade. Tyvärr gick det inge vidare. De förlorade de första matcherna.
Vi gick hem, för vi skulle äta. Signe åt tacos hemma hos mig och efter det gick vi tillbaka till säve. Då var inte Martin med dock.
De förlorade de tre matcherna och när det var den fjärde och sista matchen, så gick jag, Signe, Frida, Amalia och några till bort till södervärnshallen istället. DUMT GJORT! Den matchen vann dom med 4-2 eller något, och Viktor gjorde mål! Och då var vi i södervärnshallen och kollade linedance! Det var en miss måste jag säga!
Men dom var nöjda i alla fall, och jag och Signe tog sällskap med Viktor, Olov och Elias hem. Det var ju trevligt som alltid!
Dagen efter, lördag, hade jag stalltjänst med Joanna och Petra. Det gick bra, det är ju alltid lugnt och skönt! Jag red ut med Nadja, Petra och Natalie och det gick fint. Mamma hämtade mig vid 1, och så åkte hon, jag och pappa till kvarnen för att shoppa nu när friskis och svettis hade klubbdag.
Det blev en underställströja nu till les alpes och en sportbehå för min del!
4 åkte jag tillbaka till stallet och gjorde resten. Vid 6 cyklade jag hem i mörkret, och det var inte alls så läskigt som jag trodde. Med Maroon5 i öronen blir man trygg i magen! :)
Fast jag tror inte att det hela var så bra, för när jag kom hem hade jag ganska ont i halsen. Vi hade gäster och jag åt med dom, sen gick jag upp och la mig i min säng framför tvn. Harry Potter 2 var det.
Det hela var skönt men nu har jag influensa. Feber, förkyld, ont i hela kroppen.
Fast jag har inte varit riktigt sjuk på jättelänge, så jag tar smällen.
Nu ska jag gå och lägga mig i sängen och gnälla lite för mamma så kanske hon ger mig en glass!
Fast när jag tänker efter, vill jag nog inte ha någon. Jag vill mest sova i en vecka och vakna frisk för snart exploderar mitt huvud.
Ha en trevlig söndag! :)
Du är min pärla!
Ledsen att jag inte skrivit på ett antal dagar nu.
Men nu får jag väl ta och berätta vad jag gjort och då blir det nog ett ganska långt inlägg. Det gillar i alla fall Martin.
Sen kanske ni andra tycker det bara är jobbigt.
Sist jag skrev var i måndags, hm hur var det? Jo, jag trodde ju att det skulle bli dressyr. Men det blev hoppning igen. Det ska vara träningstävling i helgen så då blev det bra att ha en gång extra.
Det gick väldigt mycket bättre än förra gången! Jag kände att jag nog gjorde mitt bästa, nästan i alla fall, och Mibsina med! Fast tävlingen tänker jag inte vara med på. Jag har faktiskt ingen lust, direkt, och sen 60cm clear round har jag hoppat 100 gånger känns det som och 80cm.. nä jag vet inte, vågar nog inte lägga ut pengar på att vägra ut mig på andra hindret. Fånigt, jag vet, men jag klarar mig ändå! :)
I tisdags var det vanlig skoldag, och jag tror inte att det hände något märkvärdigt. Sista lektionen hade vi basket, och det var faktiskt himla roligt. Jag tänker på det sällan, men vi har egentligen en rätt bra klass. Det finns i alla fall ett par man har himla kul med och som gör lektionerna lite roligare. Det är alltid kul att reta Albin för hans lustiga tankar om socker!
Vi slutade tio över 1 och när jag kom hem gjorde jag inget vettigt fram tills halv 3. Då kom Viktor och vi åt upp nästan hela min kladdkaka som då blivit stenhård. Vi spelade finns i sjön och jag tror att han vann alla gångerna. Vi pratade lite och sen gick vi upp och såg ett slumpat avsnitt av världens bästa serie, One Tree Hill. Viktor påstod att han dött så jag fick släpa honom upp ur soffan, vilket inte var särskilt enkelt kan jag säga. Sen cyklade vi hem till honom. Vi gjorde ingenting, fast jag åt polly och chips. Jag passade på att frossa lite, jag skulle ju ändå på aerobics sen! Det var roligt, men jag hade nog hoppats att passet skulle vara liiite roligare ändå.
Den här veckans onsdag var rätt stressig faktiskt. Som så många andra dagar.
Lektionerna var som alltid. Jag gjorde gitarrprov och fick tillbaka matteprovet. Det gick bra på båda, måste jag ju säga. Efter skolan skyndade jag mig hem, slängde i mig en macka och cyklade sen till stallet. När jag kommit fram insåg jag hur hårt det var överallt och började fundera över om jag cyklat dit förgäves. Men nej, Joanna var där så vi red ut tillsammans. När vi hade ridit i en timme var det mörkt, men vi hade ju tagit på oss reflexer så det var ingen fara. Mamma kom och hämtade oss och tog min cykel på släp. Hemma duschade jag och åt lite kebab, sen åkte vi och hämtade Nathalie. Halv 7 var vi i ishallen och det var redan fullt med folk. Men vi trängde oss igenom och lyckades få plats där vi brukade. Tur, det var ju derby.
Matchen slutade blodig och 6-1 till Visby Roma mot Sudret.
Torsdagen var helt vanlig, den också. Vanliga lektioner, vanliga människor, vanlig mat. Det där låter negativt, men nej. Jag vet bara inte vad jag mer ska skriva. Ibland är det skönt med vanliga dagar.
På eftermiddagen gjorde jag inte mycket, men Martin och Olov kom över. Vi drack te och åt bullar. Det var ju ganska mysigt faktiskt. Olov cyklade hem, och jag och Martin stekte vårrullar. Men det var kyckling i dom, så Martin ville ju inte ha, eftersom han är vegeterian. Jag fattar inte riktigt hur dom kunde bli så välstekta men ändå iskalla i mitten? Tur att man har micro.
Han gick hem och jag och Nathalie pratade en halvtimme i telefon. Sen cyklade jag till aerobicsen. Det var Marina, jag som ville ha Frida! Fast Marina var himla bra hon med faktiskt.
Fredag och veckans slappaste dag för en gångs skull. På so:n körde vi redovisningar, men efterson jag redan hade redovisat så satt jag där och tog det lugnt. Sen gick vi med Anders, vår svenska- och engelskalärare på en förhandsvisning på Kid Svensk. Filmen var ganska amatörmässig och väldigt förutsägbar, men den gick väl an.
Sen musikkunskap och det var rätt kul. Vi kom äntligen någon vart med vår låt jag, Viktor och Martin.
När vi var framme vid skoldagens slut cyklade jag hem. Satt lite vid datorn tills Martin och Signe kom. Vi gick och kollade på Coop forum cup.
Jag kan berätta mer om det ikväll eller imorgon, nu måste jag till stallet! Ciao!
But these places and these faces are getting old
So I'm going home.
Men nu får jag väl ta och berätta vad jag gjort och då blir det nog ett ganska långt inlägg. Det gillar i alla fall Martin.
Sen kanske ni andra tycker det bara är jobbigt.
Sist jag skrev var i måndags, hm hur var det? Jo, jag trodde ju att det skulle bli dressyr. Men det blev hoppning igen. Det ska vara träningstävling i helgen så då blev det bra att ha en gång extra.
Det gick väldigt mycket bättre än förra gången! Jag kände att jag nog gjorde mitt bästa, nästan i alla fall, och Mibsina med! Fast tävlingen tänker jag inte vara med på. Jag har faktiskt ingen lust, direkt, och sen 60cm clear round har jag hoppat 100 gånger känns det som och 80cm.. nä jag vet inte, vågar nog inte lägga ut pengar på att vägra ut mig på andra hindret. Fånigt, jag vet, men jag klarar mig ändå! :)
I tisdags var det vanlig skoldag, och jag tror inte att det hände något märkvärdigt. Sista lektionen hade vi basket, och det var faktiskt himla roligt. Jag tänker på det sällan, men vi har egentligen en rätt bra klass. Det finns i alla fall ett par man har himla kul med och som gör lektionerna lite roligare. Det är alltid kul att reta Albin för hans lustiga tankar om socker!
Vi slutade tio över 1 och när jag kom hem gjorde jag inget vettigt fram tills halv 3. Då kom Viktor och vi åt upp nästan hela min kladdkaka som då blivit stenhård. Vi spelade finns i sjön och jag tror att han vann alla gångerna. Vi pratade lite och sen gick vi upp och såg ett slumpat avsnitt av världens bästa serie, One Tree Hill. Viktor påstod att han dött så jag fick släpa honom upp ur soffan, vilket inte var särskilt enkelt kan jag säga. Sen cyklade vi hem till honom. Vi gjorde ingenting, fast jag åt polly och chips. Jag passade på att frossa lite, jag skulle ju ändå på aerobics sen! Det var roligt, men jag hade nog hoppats att passet skulle vara liiite roligare ändå.
Den här veckans onsdag var rätt stressig faktiskt. Som så många andra dagar.
Lektionerna var som alltid. Jag gjorde gitarrprov och fick tillbaka matteprovet. Det gick bra på båda, måste jag ju säga. Efter skolan skyndade jag mig hem, slängde i mig en macka och cyklade sen till stallet. När jag kommit fram insåg jag hur hårt det var överallt och började fundera över om jag cyklat dit förgäves. Men nej, Joanna var där så vi red ut tillsammans. När vi hade ridit i en timme var det mörkt, men vi hade ju tagit på oss reflexer så det var ingen fara. Mamma kom och hämtade oss och tog min cykel på släp. Hemma duschade jag och åt lite kebab, sen åkte vi och hämtade Nathalie. Halv 7 var vi i ishallen och det var redan fullt med folk. Men vi trängde oss igenom och lyckades få plats där vi brukade. Tur, det var ju derby.
Matchen slutade blodig och 6-1 till Visby Roma mot Sudret.
Torsdagen var helt vanlig, den också. Vanliga lektioner, vanliga människor, vanlig mat. Det där låter negativt, men nej. Jag vet bara inte vad jag mer ska skriva. Ibland är det skönt med vanliga dagar.
På eftermiddagen gjorde jag inte mycket, men Martin och Olov kom över. Vi drack te och åt bullar. Det var ju ganska mysigt faktiskt. Olov cyklade hem, och jag och Martin stekte vårrullar. Men det var kyckling i dom, så Martin ville ju inte ha, eftersom han är vegeterian. Jag fattar inte riktigt hur dom kunde bli så välstekta men ändå iskalla i mitten? Tur att man har micro.
Han gick hem och jag och Nathalie pratade en halvtimme i telefon. Sen cyklade jag till aerobicsen. Det var Marina, jag som ville ha Frida! Fast Marina var himla bra hon med faktiskt.
Fredag och veckans slappaste dag för en gångs skull. På so:n körde vi redovisningar, men efterson jag redan hade redovisat så satt jag där och tog det lugnt. Sen gick vi med Anders, vår svenska- och engelskalärare på en förhandsvisning på Kid Svensk. Filmen var ganska amatörmässig och väldigt förutsägbar, men den gick väl an.
Sen musikkunskap och det var rätt kul. Vi kom äntligen någon vart med vår låt jag, Viktor och Martin.
När vi var framme vid skoldagens slut cyklade jag hem. Satt lite vid datorn tills Martin och Signe kom. Vi gick och kollade på Coop forum cup.
Jag kan berätta mer om det ikväll eller imorgon, nu måste jag till stallet! Ciao!
But these places and these faces are getting old
So I'm going home.
Let's not waste time.
Tog precis ut min fenomenala kladdkaka. Den ser riktigt bra ut alltså!
Jag slutade tidigt idag, tjugo i två, så jag och Fredrika ville vara balla och struntade i kören. Fast det var bara skämt där egentligen, men vi orkade inte vänta en halvtimme på att det skulle börja så vi drog hem istället. Jag kände att jag hade en del att göra innan jag drar mig ut till stallet.
När jag kom hem stod fortfarande all disk från igår på bänken och det såg ganska risigt ut faktiskt. Jag hade ju lovat att fixa det igårkväll men jag glömde helt bort det faktiskt så det fick stå tills idag. Det verkade inte göra vare sig mamma eller pappa någonting. Så ja, det vara bara att ta tag i saken och få det gjort. Och även om det låter som skitgöra var det helt okej. Satt igång radion på hög volym och började röja. Det gick fort och när jag var klar såg det very fresh ut. Med tanke på vad fint jag gjort det och att det halvt ösregnade ute tyckte jag att jag förtjänade något gott. Så jag slängde ihop en kladdkaka och körde in den i ugnen. Lite gamla tider där, fattades bara en Julia och lite Förhäxad. Men det går så bra ändå. Jag har ju fina minnen.
Ikväll är det ridlektion, hoppas jag, trots regnet. Det känns mycket bättre att rida för en tränare än själv. Man får instruktioner om vad man ska göra, peppning och någon som ser vad som är fel när man själv inte gör det. Sist hade vi en hopplektion som bara var galen helt över, men idag är det dressyr på annat bett och jag hoppas det inte ska bli kaos igen. Jag ska göra mitt bästa i alla fall, så jag får väl bara önska att Mibsina gör det med.
Det är väl dags att logga in på dexter och kika lite om gymnasievalen. Jobbigt och svårt är det, men jag måste. Drygt en och en halv vecka har jag på mig att välja nu och det är sjukt att jag börjat vela nu den sista månaden egentligen. Jag som var så säker förut, men nu, nä. Men jag vill inte sitta här och klaga och ha mig. Jag får diskutera fördelar med mamma istället. Det blir väl imorgon, med tanke på att hon inte kommer hem förrens sent ikväll.
Om en timme ska jag till stallet, nu ska jag ta vara på tiden.
Tack och hej för mig.
Nu är jag redo för lite sommar :)
Jag slutade tidigt idag, tjugo i två, så jag och Fredrika ville vara balla och struntade i kören. Fast det var bara skämt där egentligen, men vi orkade inte vänta en halvtimme på att det skulle börja så vi drog hem istället. Jag kände att jag hade en del att göra innan jag drar mig ut till stallet.
När jag kom hem stod fortfarande all disk från igår på bänken och det såg ganska risigt ut faktiskt. Jag hade ju lovat att fixa det igårkväll men jag glömde helt bort det faktiskt så det fick stå tills idag. Det verkade inte göra vare sig mamma eller pappa någonting. Så ja, det vara bara att ta tag i saken och få det gjort. Och även om det låter som skitgöra var det helt okej. Satt igång radion på hög volym och började röja. Det gick fort och när jag var klar såg det very fresh ut. Med tanke på vad fint jag gjort det och att det halvt ösregnade ute tyckte jag att jag förtjänade något gott. Så jag slängde ihop en kladdkaka och körde in den i ugnen. Lite gamla tider där, fattades bara en Julia och lite Förhäxad. Men det går så bra ändå. Jag har ju fina minnen.
Ikväll är det ridlektion, hoppas jag, trots regnet. Det känns mycket bättre att rida för en tränare än själv. Man får instruktioner om vad man ska göra, peppning och någon som ser vad som är fel när man själv inte gör det. Sist hade vi en hopplektion som bara var galen helt över, men idag är det dressyr på annat bett och jag hoppas det inte ska bli kaos igen. Jag ska göra mitt bästa i alla fall, så jag får väl bara önska att Mibsina gör det med.
Det är väl dags att logga in på dexter och kika lite om gymnasievalen. Jobbigt och svårt är det, men jag måste. Drygt en och en halv vecka har jag på mig att välja nu och det är sjukt att jag börjat vela nu den sista månaden egentligen. Jag som var så säker förut, men nu, nä. Men jag vill inte sitta här och klaga och ha mig. Jag får diskutera fördelar med mamma istället. Det blir väl imorgon, med tanke på att hon inte kommer hem förrens sent ikväll.
Om en timme ska jag till stallet, nu ska jag ta vara på tiden.
Tack och hej för mig.
Nu är jag redo för lite sommar :)
This is for me.
Jo, jag känner mig lite filosofisk nu.
För bara en liten stund sen gick Viktor, Julia och Martin hem. De har varit här och vi har käkat lite gino och bara allmänt pratat, mest om helt alldagliga saker. Inga djupare diskussioner alltså. Vi pratade om varför man ville ha stereodass förr i tiden till exempel, och om man inte skulle ta och låta skohornet sitta kvar i skon så att man kunde ta med det vart man än gick. Det var himla mysigt faktiskt. Vi hade ju bestämt, jag, Julia och Martin, att vi skulle laga pannkakor och gino till efterrätt idag. Men vi träffades inte förrens vid 5. Så ja, de kom och vi gick till Atterdags för att köpa lite frukt och sådär, till ginon. Martin var lite kräsen så vi köpte bara vindruvor och några clementiner, fast sen köpte jag tre mjölk, en fil och pålägg för mamma bad mig om det också. Jo glass köpte vi ju med. Sen gick vi då hem och började fixa med det. Lite kiwi och banan tog vi också, för det hade vi redan hemma. När allt var uppskuret och det, så lite vit choklad på toppen. Eller, ganska mycket blev det ju. In i ugnen och så sa Martin att ska vi inte bjuda hit Viktor då? Joo, sa vi ju så jag tog upp min mobil och hade just precis fått ett sms, som visade sig vara från Viktor där han frågade vad jag gjorde. Så vi sa åt honom att skynda sig hit för ginon stod redan i ugnen, så han kom där efter en tio minuter kanske.
Så på förmiddagen var jag i stallet och red. Själva ridningen gick ju ganska uselt om man säger så. Och det hela var mitt fel faktiskt, det går inte att skylla på hästen hur mycket man än vill! Jag slet och drog där lite i förfäran, men det är klart det inte blev bättre. Dessutom kände jag mig en aning stressad och hade jag haft lite mer tid hade jag kunnat sätta mig tillbaka och börja om från början och göra det rätt. Istället blev det fel fel. Men det är så ibland, och nu i efterhand kan jag ju inte göra annat än tänka på vad jag gjorde för fel och försöka rätta till det nästa gång.
Jag insåg väl ganska snabbt att det inte gick något vidare att rida men att jag ska göra bättre imorgon.
Sen både i stallet och hemma var jag nog lite vresig mot mamma och pappa. Känns så himla onödigt nu efteråt. Visst jag var trött, men det spelar ju egentligen ingen roll. Men som Martin så "om man alltid är så snäll, vet de ju inte när man verkligen är snäll", med andra ord kommer de inte uppskatta ens snälla och vänliga sida lika mycket. Klart man inte ska vara dum nästan hela tiden, och bara snäll någon gång ibland. Men man måste ju få vara lite arg och dan någongång!
Jag var nyss alldeles för grubblig, som alltid. Men så slog det mig att jag kanske skulle försöka slappna av lite ibland, och bara ha det kul. Njuta av de där små stunderna som är så bra. Och ja, då lättade det lite. Som, ja ni vet när man stressar som en galning till något och så när man väl är där så känner man en lättnad för att man vet att man inte behöver stressa mer.
Jag tror det här grubblandet dök upp för att Julia sa att hon skrivit 10 sidor på sin uppsats om barnarbete(eller var det barnsoldater?). Jag fick ganska så mycket ångest över att jag bara skrivit två. Men ja, så började jag tänka på saker som faktiskt är riktigt kul, och då släppte det.
Jag tog mig precis en bit mat, för mamma enivsades med att jag nog borde äta lite mer innan jag går och lägger mig. Det gjorde hon faktiskt alldeles rätt i. Jag har bara ätit frukost, några våfflor till fika, en litenliten portion mat vid tretiden och gino-efterrätten. Det strider något mot mina dagliga matvanor. Jag mår inge vidare om jag bara lever på sötsaker för en dag, vilket jag nästan bara gjort idag. Jag åt ju den där lilla portionen köttgryta, men jag åt ju så lite för jag trodde vi skulle göra pannkakor.
Jo det var bra att hon sa till mig för har ni sovit hungriga någongång? Det har jag, man liksom vet att man är hungrig i drömmen och ja bara är det. Man somnar hungrig, och vaknar utsvulten. Där emellan har man sovit och drömt någon konstig dröm som att man satt på en kamel i öknen och var hungrig, eller något sånt.
En gång har jag sovit med huvudvärk också. Det är ganska konstigt, för när jag har huvudvärk brukar den försvinna när jag ligger ner eller sover eller så. Värken kommer tillbaka när jag reser mig, men när jag förtfarande ligger ner är den borta. I alla fall, jag tror jag fick huvudvärk precis när jag somnade eller något, jag har liksom inget minne av att jag gick och la mig med ont i huvudet. Men jag sov inte bra utan bara oroligt, vaknade flera gånger och hade jättejobbig huvudvärk, och somnade om och drömde med jättejobbig huvudvärk, vaknade igen, somnade, och sen slutligen vaknade jag på morgonen med en svag huvudvärk.
Jag vet att det här låter ungefär som ett inlägg Viktor skulle ha skrivit. Inte i klass med hans, men alltså att det låter som jag försöker skriva som han. Det kanske ligger något i det men, ja, jag tänkte inte riktigt så, jag mer kände för att för en gångs skull dela lite av mina tankar. Jag struntar i om det blir bra, eller om någon läser, det vara bara skönt att skriva ut det jag tänker på. För att tänka, det är jag ganska bra på.
Sen är Viktor bra mycket bättre på att skriva ner sina!
Nu ska jag först finslipa mitt tvåsidiga arbete om aids så att det kanske blir tre sidor istället.
Sen ska jag gå och lägga mig för att sova tills det blir imorgon, för då ska jag leva mitt liv ännu lite bättre.
Godnatt vem du än är som läser.
This clock never seemed so alive.
För bara en liten stund sen gick Viktor, Julia och Martin hem. De har varit här och vi har käkat lite gino och bara allmänt pratat, mest om helt alldagliga saker. Inga djupare diskussioner alltså. Vi pratade om varför man ville ha stereodass förr i tiden till exempel, och om man inte skulle ta och låta skohornet sitta kvar i skon så att man kunde ta med det vart man än gick. Det var himla mysigt faktiskt. Vi hade ju bestämt, jag, Julia och Martin, att vi skulle laga pannkakor och gino till efterrätt idag. Men vi träffades inte förrens vid 5. Så ja, de kom och vi gick till Atterdags för att köpa lite frukt och sådär, till ginon. Martin var lite kräsen så vi köpte bara vindruvor och några clementiner, fast sen köpte jag tre mjölk, en fil och pålägg för mamma bad mig om det också. Jo glass köpte vi ju med. Sen gick vi då hem och började fixa med det. Lite kiwi och banan tog vi också, för det hade vi redan hemma. När allt var uppskuret och det, så lite vit choklad på toppen. Eller, ganska mycket blev det ju. In i ugnen och så sa Martin att ska vi inte bjuda hit Viktor då? Joo, sa vi ju så jag tog upp min mobil och hade just precis fått ett sms, som visade sig vara från Viktor där han frågade vad jag gjorde. Så vi sa åt honom att skynda sig hit för ginon stod redan i ugnen, så han kom där efter en tio minuter kanske.
Så på förmiddagen var jag i stallet och red. Själva ridningen gick ju ganska uselt om man säger så. Och det hela var mitt fel faktiskt, det går inte att skylla på hästen hur mycket man än vill! Jag slet och drog där lite i förfäran, men det är klart det inte blev bättre. Dessutom kände jag mig en aning stressad och hade jag haft lite mer tid hade jag kunnat sätta mig tillbaka och börja om från början och göra det rätt. Istället blev det fel fel. Men det är så ibland, och nu i efterhand kan jag ju inte göra annat än tänka på vad jag gjorde för fel och försöka rätta till det nästa gång.
Jag insåg väl ganska snabbt att det inte gick något vidare att rida men att jag ska göra bättre imorgon.
Sen både i stallet och hemma var jag nog lite vresig mot mamma och pappa. Känns så himla onödigt nu efteråt. Visst jag var trött, men det spelar ju egentligen ingen roll. Men som Martin så "om man alltid är så snäll, vet de ju inte när man verkligen är snäll", med andra ord kommer de inte uppskatta ens snälla och vänliga sida lika mycket. Klart man inte ska vara dum nästan hela tiden, och bara snäll någon gång ibland. Men man måste ju få vara lite arg och dan någongång!
Jag var nyss alldeles för grubblig, som alltid. Men så slog det mig att jag kanske skulle försöka slappna av lite ibland, och bara ha det kul. Njuta av de där små stunderna som är så bra. Och ja, då lättade det lite. Som, ja ni vet när man stressar som en galning till något och så när man väl är där så känner man en lättnad för att man vet att man inte behöver stressa mer.
Jag tror det här grubblandet dök upp för att Julia sa att hon skrivit 10 sidor på sin uppsats om barnarbete(eller var det barnsoldater?). Jag fick ganska så mycket ångest över att jag bara skrivit två. Men ja, så började jag tänka på saker som faktiskt är riktigt kul, och då släppte det.
Jag tog mig precis en bit mat, för mamma enivsades med att jag nog borde äta lite mer innan jag går och lägger mig. Det gjorde hon faktiskt alldeles rätt i. Jag har bara ätit frukost, några våfflor till fika, en litenliten portion mat vid tretiden och gino-efterrätten. Det strider något mot mina dagliga matvanor. Jag mår inge vidare om jag bara lever på sötsaker för en dag, vilket jag nästan bara gjort idag. Jag åt ju den där lilla portionen köttgryta, men jag åt ju så lite för jag trodde vi skulle göra pannkakor.
Jo det var bra att hon sa till mig för har ni sovit hungriga någongång? Det har jag, man liksom vet att man är hungrig i drömmen och ja bara är det. Man somnar hungrig, och vaknar utsvulten. Där emellan har man sovit och drömt någon konstig dröm som att man satt på en kamel i öknen och var hungrig, eller något sånt.
En gång har jag sovit med huvudvärk också. Det är ganska konstigt, för när jag har huvudvärk brukar den försvinna när jag ligger ner eller sover eller så. Värken kommer tillbaka när jag reser mig, men när jag förtfarande ligger ner är den borta. I alla fall, jag tror jag fick huvudvärk precis när jag somnade eller något, jag har liksom inget minne av att jag gick och la mig med ont i huvudet. Men jag sov inte bra utan bara oroligt, vaknade flera gånger och hade jättejobbig huvudvärk, och somnade om och drömde med jättejobbig huvudvärk, vaknade igen, somnade, och sen slutligen vaknade jag på morgonen med en svag huvudvärk.
Jag vet att det här låter ungefär som ett inlägg Viktor skulle ha skrivit. Inte i klass med hans, men alltså att det låter som jag försöker skriva som han. Det kanske ligger något i det men, ja, jag tänkte inte riktigt så, jag mer kände för att för en gångs skull dela lite av mina tankar. Jag struntar i om det blir bra, eller om någon läser, det vara bara skönt att skriva ut det jag tänker på. För att tänka, det är jag ganska bra på.
Sen är Viktor bra mycket bättre på att skriva ner sina!
Nu ska jag först finslipa mitt tvåsidiga arbete om aids så att det kanske blir tre sidor istället.
Sen ska jag gå och lägga mig för att sova tills det blir imorgon, för då ska jag leva mitt liv ännu lite bättre.
Godnatt vem du än är som läser.
This clock never seemed so alive.
Sorry, I know it's late.
Heej, hello! Sissel här,
inget skrivet på några dagar, men jag kan berätta lite nu vad jag har gjort.
I fredags var på danspasset på friskis med Lowisa. Det var kul men lite.. konstigt kan man väl säga. Lite underliga rörelser och lite konstig takt. Det kändes mer som dans med aerboicspasset! I alla fall, efterdet drog jag och Nathalie på hockey! Lika kul varje gång, :). Hoho!
Efter det mötte jag Olov vid Reno och vi gick och mötte Julia och Viktor. Sen cyklade vi hem till Olov och gjorde oss lite hemmastadda i hans friggu. Tänkte först se Forrest Gump, men den funkade inte så vi satte igång Tjenare kungen. Det var nog ingen av oss som kollade på den ordentligt, vi pratade mest och såg ibland. Efteråtöverens om att den filmen faktiskt är ganska b som man kan säga om man vill låta cool, vilket jag vill alltså.
Igår var jag i stallet och red med Lowisa i stormen. Jag tror vi blev ganska trötta på varann, för till slut argumenterade vi nästan om allting, haha! Det blir lätt så, som Lowisa brukar säga.
På kvällen var på Arn igen, men den här gången med kyrkan och dessutom gratis. Efter det cyklade jag, iskallt var det, hem till Julia. Sen cyklade vi till Olov, efter att lekt med hennes barbapappa-gubbe, och Julia spelat så fint på pianot för mig.
Hos Olov såg vi på tv.
För Nathalie och för att den är så bra :)
inget skrivet på några dagar, men jag kan berätta lite nu vad jag har gjort.
I fredags var på danspasset på friskis med Lowisa. Det var kul men lite.. konstigt kan man väl säga. Lite underliga rörelser och lite konstig takt. Det kändes mer som dans med aerboicspasset! I alla fall, efterdet drog jag och Nathalie på hockey! Lika kul varje gång, :). Hoho!
Efter det mötte jag Olov vid Reno och vi gick och mötte Julia och Viktor. Sen cyklade vi hem till Olov och gjorde oss lite hemmastadda i hans friggu. Tänkte först se Forrest Gump, men den funkade inte så vi satte igång Tjenare kungen. Det var nog ingen av oss som kollade på den ordentligt, vi pratade mest och såg ibland. Efteråtöverens om att den filmen faktiskt är ganska b som man kan säga om man vill låta cool, vilket jag vill alltså.
Igår var jag i stallet och red med Lowisa i stormen. Jag tror vi blev ganska trötta på varann, för till slut argumenterade vi nästan om allting, haha! Det blir lätt så, som Lowisa brukar säga.
På kvällen var på Arn igen, men den här gången med kyrkan och dessutom gratis. Efter det cyklade jag, iskallt var det, hem till Julia. Sen cyklade vi till Olov, efter att lekt med hennes barbapappa-gubbe, och Julia spelat så fint på pianot för mig.
Hos Olov såg vi på tv.
För Nathalie och för att den är så bra :)
Favorit i repris!
Julia och jag kan inte sluta skratta åt den här gamla godingen!
Kungligt!
Jag och Julia har helt klart ett roligt förflutet! Kolla själva!
Ehheheheheh
HAHAHAHA! Good old days! Sweet!
Smaksak
Idag på slöjden var vi nere på almedalsbiblioteket och kollade in utställningen av våra saker sydda under temat fornsalen som våra slöjdlärare ställt ut.
Nog såg jag Viktors lilla... sak, och jag förstår lite Martins tänkande. Läs själva på http://phritz.blogg.se. Annars var det fint, men min tröja såg helt knäpp ut när den hängde där. Förhoppningsvis är den snyggare på mig.
Men se, nu slutar jag ju! :)
Nog såg jag Viktors lilla... sak, och jag förstår lite Martins tänkande. Läs själva på http://phritz.blogg.se. Annars var det fint, men min tröja såg helt knäpp ut när den hängde där. Förhoppningsvis är den snyggare på mig.
Men se, nu slutar jag ju! :)
If you want me to change, well I'll change for good!
Mentorsdag idag! Skönt, endast en halvtimme spenderad i skolan.
Kvart i 9 vaknade jag idag. Min klocka var ställd på 9 men jag vaknade av sms från Olov istället. Bra mycket bättre, jag blir så stressad av det pipande ljudet från klockan!
Jag gick upp i alla fall, och åt frukost och klädde på mig - det vanliga. Med musik i öronen cyklade jag ut till stallet. Jäklar vilken motvind! Inte roligt, värst var det på p18-vägen. 25-30 minuter tog det. Väl i stallet mötte jag Gill som undrade om jag skolkade. Inte den här gången, svarade jag och förklarade hur det låg till.
Jag red och provade Douglas pelhambett för att se om min kära Mib blev lite lugnare. Igår var hon en galning på hoppningen! Idag gick det bra i alla fall, lite mer arbete för min del men hon var helt klart annorlunda!
Jag hade planerat att hinna hem i tid så att jag kunde duscha och äta innan kvart i 2, då jag skulle ha mitt mentorsamtal. Det gick inte som jag tänkt mig och på 20 minuter skulle jag hinna duscha och cykla till skolan. Jag kom dit i sista sekunden! Själva samtalet gav väl inte precis någonting, som ett utvecklingssamtal fast utan föräldrar. Vi pratade lite om gymnasielinjer som för tillfället är ett virrvarr i mitt huvud. Nv eller sp? Sp eller nv? Så går det runt, om och om igen. Men ja, förhoppningsvis ger det sig snart.
Jag fick fylla i någon enkät och sen gå hem vilket jag gjorde också.
Lowisa kom hem till mig. Jag åt lite mat från frysen och Lowisa några mackor. Vi gormade lite till Mikas Grace Kelly, som så många andra gånger."Sissel, vi får snart ta och skaffa oss ett liv!"
Jag hann med kören i kyrkan också och det var mysigt att vara där igen. På hemvägen svängde jag förbi Viktor för att göra ingenting med världens bästa ingenting-görare.
Sen hamnade jag här och spelade något beroendeframkallande spel Julia visade mig.
Nu ska jag gå och lägga mig tänkte jag faktiskt! :) Nightienight!
'Ni är som ett gift par', säger dom.
Kvart i 9 vaknade jag idag. Min klocka var ställd på 9 men jag vaknade av sms från Olov istället. Bra mycket bättre, jag blir så stressad av det pipande ljudet från klockan!
Jag gick upp i alla fall, och åt frukost och klädde på mig - det vanliga. Med musik i öronen cyklade jag ut till stallet. Jäklar vilken motvind! Inte roligt, värst var det på p18-vägen. 25-30 minuter tog det. Väl i stallet mötte jag Gill som undrade om jag skolkade. Inte den här gången, svarade jag och förklarade hur det låg till.
Jag red och provade Douglas pelhambett för att se om min kära Mib blev lite lugnare. Igår var hon en galning på hoppningen! Idag gick det bra i alla fall, lite mer arbete för min del men hon var helt klart annorlunda!
Jag hade planerat att hinna hem i tid så att jag kunde duscha och äta innan kvart i 2, då jag skulle ha mitt mentorsamtal. Det gick inte som jag tänkt mig och på 20 minuter skulle jag hinna duscha och cykla till skolan. Jag kom dit i sista sekunden! Själva samtalet gav väl inte precis någonting, som ett utvecklingssamtal fast utan föräldrar. Vi pratade lite om gymnasielinjer som för tillfället är ett virrvarr i mitt huvud. Nv eller sp? Sp eller nv? Så går det runt, om och om igen. Men ja, förhoppningsvis ger det sig snart.
Jag fick fylla i någon enkät och sen gå hem vilket jag gjorde också.
Lowisa kom hem till mig. Jag åt lite mat från frysen och Lowisa några mackor. Vi gormade lite till Mikas Grace Kelly, som så många andra gånger."Sissel, vi får snart ta och skaffa oss ett liv!"
Jag hann med kören i kyrkan också och det var mysigt att vara där igen. På hemvägen svängde jag förbi Viktor för att göra ingenting med världens bästa ingenting-görare.
Sen hamnade jag här och spelade något beroendeframkallande spel Julia visade mig.
Nu ska jag gå och lägga mig tänkte jag faktiskt! :) Nightienight!
'Ni är som ett gift par', säger dom.
På varje gren hänger en pessimist.
Jag vill aldrig stiga upp imorgon.
Med mat i magen, mår man finemang!
Ja, så var vi ju på restaurangen Lillebror igår då, jag och mina super-stallkompisar.
Det hela var mycket trevligt. Bättre än förväntat faktiskt! Eller, det är klart att jag hade trott att det skulle bli trevligt och kul, men det blev ändå bättre än så på något sätt.
Tio personer var vi - jag, Lowisa, Karolina, Joanna, Sahra, Jolin, Nellie, Nadja, Petra och Natalie. Vi hade ju bokat bord och när vi kom dit avslöjade ägaren, Nadjas pappa Jan, att vi skulle få sitta vid det fantastiska vip-bordet bakom baren. Aah, kunde det bli bättre? Hähä. I alla fall, vi beställde in lite mat och jag tog en nachostallrik. Till dricka valde jag mineralvatten och det gjorde även Karolina, Joanna och Sahra. Det är väl bara vi lite "äldre" som förstått att det är mycket godare med det till mat! Haha. Under tiden som vi väntade på maten fick vi lite morotsstavar att knapra på och någon dip. Jag insåg ganska snart att det var ganska beroendeframkallande om man kan säga så.
Jaa, vi åt och vi drack och pratade och skrattade - hade det allmänt jättetrevligt!
Det hela var mycket trevligt. Bättre än förväntat faktiskt! Eller, det är klart att jag hade trott att det skulle bli trevligt och kul, men det blev ändå bättre än så på något sätt.
Tio personer var vi - jag, Lowisa, Karolina, Joanna, Sahra, Jolin, Nellie, Nadja, Petra och Natalie. Vi hade ju bokat bord och när vi kom dit avslöjade ägaren, Nadjas pappa Jan, att vi skulle få sitta vid det fantastiska vip-bordet bakom baren. Aah, kunde det bli bättre? Hähä. I alla fall, vi beställde in lite mat och jag tog en nachostallrik. Till dricka valde jag mineralvatten och det gjorde även Karolina, Joanna och Sahra. Det är väl bara vi lite "äldre" som förstått att det är mycket godare med det till mat! Haha. Under tiden som vi väntade på maten fick vi lite morotsstavar att knapra på och någon dip. Jag insåg ganska snart att det var ganska beroendeframkallande om man kan säga så.
Jaa, vi åt och vi drack och pratade och skrattade - hade det allmänt jättetrevligt!
