Jag slogs mot dumheten.

Tuesday's grey.  Ja, ingen överdrivet skojig dag. Jag har varit jättetrött hela dagen och mot slutet av skoldagen var jag nog inte den trevligaste. Men skönt nog slutade jag inte senare än 13.10, vilket underlättade på många sätt.
Idag då, skola som vanligt och när den äntligen var slut cyklade jag hemåt och tog det lugnt i två timmar. Sedan tog jag min gitarr och skolans ucke och for till kyrkan där musikgruppen håller till. Mina instrument kom inte till användning för jag spelade piano i stället. Jag och Nathalie kämpade som dårar med Glory. Vi klarade det till slut!
Nu sitter jag här och ska väl börja plugga svenska snart.

Två nätter i rad har jag drömt om hästar. Och de drömmarna var väl inte världens lyckligaste precis.
Första natten drömde jag att två ponnier i mitt stall, Siglo och en till (minns inte vilken) dog! Jag vet inte, men det var en olycka eller något, och jag kände mig jätteledsen för Joannas (som har Siglo) skull för det går så bra för dem nu ju. Så när jag vaknade var jag typ ledsen. Ja så kan det vara och jag vet inte varför jag drömde som jag gjorde.
Andra natten drömde jag först att min häst Mibsina, Natt Glim och ytterligare en okänd häst, fick varsitt litet föl! Det är egentligen lite knäppt för Mibban och Glimmen är de enda stona i deras hage, och de går bara med valacker(=kastrerade hingstar). I alla fall, till saken, det regnade ute och det var kallt, och de stackars fölen låg där i hagen utan något som helst skydd och huttrade jättemycket! Jag tänkte att 'vi måste ju göra någonting! De kommer dö annars!'.
Sedan drömde jag helt plötsligt om hästar som stod uppe på en lastbil utan last så att säga. Och de bara stod där, inte fastbundna eller någonting. I drömmen så vet jag att jag tänkte 'men, då kan de ju hoppa ner när de vill!' och då såklart gjorde en det, bara sådär. Och den stackarn hamnade under det stora hjulet. Då kan man ju tycka att han borde ha blivit mos, men det blev han faktiskt inte. Däremot blev typ hela hans framben snett och konstigt. Det var också lite sorgligt.
Att jag drömde sådär hade säkert att göra med att jag häromdagen såg Athlas i hagen beté sig lite överdrivet hingstigt mot Glimmen, tänker inte gå in på detaljer. Hm, 18 år och valack - ja han fick väl någon knäpp. Och sen så såg jag också grävmaskiner hemma hos min ridlärare eftersom hon bygger ridhus.
Jamen de var ju lite sorgliga de där drömmarna och nu har ni säkert jätteont i ögonen av alla intresseraketer som bombarderat er.

Albin i min kära klass tycker förresten det är gay att blogga. När vi ändå är inne på det ämnet så hatar jag min klass! Nu ska jag plugga. :)

image9
jag som aldrig vågat tro

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0